Menyediakan persekolahan yang mampan: mari belajar daripada PISA
List of Authors
  • Radin Muhd Imaduddin Radin Abdul Halim , Ruhizan binti Mohammad Yasin

Keyword
  • Penandaarasan Antarabangsa, PISA, Persekolahan Mampan

Abstract
  • Usaha membina persekolahan yang mampan dapat dioperasikan melalui pengalaman persekolahan seharian apabila kita belajar daripada faktor-faktor penting dalam kejayaan. Justeru, sinergi pengetahuan dan penghayatan kepada faktor penting kejayaan persekolahan wajib ditekankan bagi mencipta dan mereka bentuk ekosistem persekolahan yang mampan. Dapatan data raya daripada kajian penandaarasan antarabangsa Programme for International Students’ Assessment, PISA sedari 2000 sehingga 2018 mampu memberikan perspektif makro bagi menambah baik pengalaman pembelajaran dalam sistem persekolahan yang mampan. Metodologi bagi mendapatkan maklumat adalah menggunakan kaedah kajian kepustakaan sepenuhnya dan data secondary daripada laporan-laporan OECD dan lain-lain kajian lepas yang berkaitan. Maka, artikel ini membincangkan dan melaporkan tujuh pelajaran penting berdasarkan tujuh faktor penting dalam memaknakan semula perubahan pendidikan bagi mencapai matlamat tersebut, iaitu (1) faktor latar belakang keluarga murid, (2) faktor keterikatan dengan sumber pembelajaran, (3) faktor pendekatan kepada pembelajaran, (4) faktor perbezaan jantina, (5) faktor latar belakang sosial murid, (6) faktor sumber pembelajaran dan iklim persekolahan, dan (7) faktor karakter sistem persekolahan.

Reference
  • 1. Arntz, M., Gregory, T., & Zierahn, U. (2016). The Risk of Automation for Jobs in OECD Countries: A Comparative Analysis. OECD Social, Employment and Migration Working Papers, 2(189), 47–54. https://doi.org/10.1787/5jlz9h56dvq7-en

    2. Benedikt Frey, C., & Osborne, M. A. (2017). The Future of Employment: How Susceptible Are Jobs To Computerisation? Technological Forecasting and Social Change, 114(January), 254–280. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.techfore.2016.08.019

    3. Caccavello, G. (2016). The Economics of Industry 4.0: Vol. I (pp. 1–3). European Policy Information Center (EPiCenter). http://www.epicenternetwork.eu/briefings/the-economics-of-industry-4-0/

    4. Creemers, B. P. M., & Kyriakides, L. (2010). Using the Dynamic Model to Develop an Evidence-Based and Theory-Driven Approach to School Improvement. Irish Educational Studies, 29(1), 5–23. https://doi.org/10.1080/03323310903522669

    5. Eurostat. (2013). Tertiary Education Statistics - Statistics Explained (Issue June 2017). http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Tertiary_education_statistics

    6. Jabatan Perangkaan Malaysia. (2016). Laporan penyiasatan pendapatan isi rumah dan kemudahan asas. www.dosm.gov.my

    7. Jabatan Perangkaan Malaysia. (2017). Laporan Penyiasatan Pendapatan Isi Rumah dan Kemudahan Asas 2016. In Statistik Rasmi Malaysia.

    8. Kementerian Pendidikan Malaysia. (2013a). Malaysia Education Blueprint 2013 - 2025. In Education (Vol. 27, Issue 1). https://doi.org/10.1016/j.tate.2010.08.007

    9. Kementerian Pendidikan Malaysia. (2013b). Pelan Pembangunan Pendidikan Malaysia 2013 - 2025 (Pendidikan Pra Sekolah hingga Lepas Menengah). Kementerian Pendidikan Malaysia. https://doi.org/10.1016/j.tate.2010.08.007

    10. Kementerian Pendidikan Malaysia. (2016). Kenyataan Akhbar 2016 Malaysia (KPM) Berkenaan Dakwaan Malaysia Tidak Tersenarai Dalam PISA 2015 .

    11. Kenayathulla, H. B. (2013). Household expenditures on private tutoring: Emerging evidence from Malaysia. Asia Pacific Education Review. https://doi.org/10.1007/s12564-013-9289-2

    12. Meroni, E. C., Vera-Toscano, E., & Costa, P. (2015). Can low skill teachers make good students? Empirical evidence from PIAAC and PISA. Journal of Policy Modeling, 37(2), 308–323. https://doi.org/10.1016/j.jpolmod.2015.02.006

    13. OECD. (2004). Messages From PISA 2000. PISA, OECD Publishing.

    14. OECD. (2006). Assessing Scientic, Reading and Mathematical Literacy: A framework for PISA 2006. OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/9789264026407-en

    15. OECD. (2010). The High Cost of Low Educational Performance. In Scenario. https://doi.org/10.1787/9789264077485-en

    16. OECD. (2013a). OECD Skills Outlook 2013 - First results from the survey of adult skills. In Ocde. https://doi.org/10.1787/9789264204256-en

    17. OECD. (2013b). PISA 2012 Results: Excellence Through Equity: Giving Every Student the Chance to Succeed: Vol. II. PISA, OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/9789264201132-en

    18. OECD. (2013c). PISA 2012 Results: Ready to Learn: Students’ Engagement, Drive and Self-Beliefs (Volume III): Vol. III. https://doi.org/10.1787/9789264201170-en

    19. OECD. (2014). PISA 2012 Results: What Students Know And Can Do: Student Performance in Mathematics, Reading and Science: Vol. I. PISA, OECD Publishing. https://doi.org/10.1037/e530172011-002

    20. OECD. (2016a). PISA 2015 Results: Excellence and Equity in Education: Vol. I. PISA, OECD Publishing. https://doi.org/http://dx.doi.org/10.1787/9789264266490-en

    21. OECD. (2016b). PISA 2015 Results in Focus: Vol. I. PISA, OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/9789264266490-en

    22. OECD. (2019). Malaysia What 15-year-old students in Malaysia know and can do. http://www.oecd.org/pisa/publications/PISA2018_CN_MYS.pdf

    23. Tan, K. M., Alyssa, C. L.-Y., Alia, M. R., & Rachel, G. (2019). Behind the Blackboard: How basic indicators mask gaps in quality of education. http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/

    24. UNESCO. (2016). UNESCO and Sustainable Development Goals. May 2015, 3–7. https://en.unesco.org/sdgs

    25. Wan, C. Da, & Weerasena, B. (2017). Shadow Education in Malaysia: Identifying the Determinants of Spending and Amount of Time Attending Private Supplementary Tutoring of Upper Secondary School Students. Journal of International and Comparative Education, 6(2), 91–103. https://doi.org/10.14425/jice.2017.6.2.91