1. Ahmad Rozelan Yunus. (2010). Siri Latihan Pembangunan Staf: Eksplorasi Potensi Kendiri Melalui Ujian Personaliti. Melaka: Penerbit Universiti Teknikal Malaysia Melaka.
2. Aziz Yahya. (2008). Punca dan rawatan kecelaruan tingkah laku. Bentong, Pahang: PTS Professional,
3. Eko Susanto, & Mudaim. (2017). Pengembangan inventori MBTI sebagai alternatif instrumen pengukuran tipe kepribadian. Indonesian Journal of Educational Counseling, 1(1), 41-52.
4. Hasuzila Hasan. (2006). Pola Personaliti Di Kalangan Pelajar Pintar Cerdas Berasaskan Inventori Personaliti MBTI (Myers Briggs Type Indicator) dimuat turun daripada http://merr.utm.my/9994/
5. King, S. P., & Mason, B. A. (2020). Myers Briggs Type Indicator. In B. J. Carducci & C. S. Nave (Eds.), Wiley encyclopedia of personality and individual differences: Vol. II. Measurement and assessment. Hoboken, NJ: John Wiley & Sons. Retrieved from https://online.vitalsource.com/#/books/9781119793922/epubcfi/6/116%5B%3Bvnd.vst.id ref%3DAc123%5D!/4/2/2/2/6%400:0
6. Mohd Zuri Ghani, Rahimi Che Aman, Nik Rosila Nik Yaacob & Aznan Che Ahmad. (2008). Perbezaan Personaliti Ekstrovert Dan Introvert Dalam Kalangan Pelajar Pintar Cerdas Akademik (PCA) Berdasarkan Gender dimuat turun daripada http://eprints.usm.my/34500/
7. Rully Putri Nirmala Puji, & Abdul Razaq Ahmad. (2016). Pola Personaliti Di Kalangan Pelajar Pintar Cerdas Berasaskan Inventori Personaliti MBTI (Myers Briggs Type indicator. Dimuat turun daripada http://ejournal.sps.upi.edu/index.php/edusentris/article/ view/178
8. Setyaedhi, H. S. (2020). Gambaran Kepribadian Pengurus OSIS Berdasarkan Myers Briggs Type Indicator (MBTI). Indonesian Psychological Research, 2(1), 13–21. https://doi.org/10.29080/ipr.v2i1.196.